EUREGIOnal hållbar

Dag 1

Kursen inleddes med att söka efter recept. Deltagarna gav sig iväg för att köpa regionala produkter. Platserna att gå till var Lidl och K+K, där K+K är en regional butik i Westmünsterland. Denna shoppingtur säkerställde att ingredienserna var färska och lokala, vilket inte bara höjde kvaliteten på maten utan också stödde den lokala ekonomin.

 

Dag 2

Recepten tillagades sedan under den andra dagen. Grupperna arbetade med stor energi med sina kulinariska skapelser. Varje steg i tillagningsprocessen dokumenterades noggrant för att dokumentera hanteringen av de regionala livsmedlen. Deltagarna lärde sig inte bara de enskilda stegen i tillagningen, utan också mycket om ingrediensernas ursprung och deras betydelse för hållbarheten. I slutet av dagen var de kärleksfullt tillagade rätterna redo att ätas, och glädjen över att laga mat tillsammans och uppskattningen för det regionala köket var tydligt märkbar.

Som en del av projektdagarna fokuserade vi intensivt på ämnet vatten i EUREGIO. Syftet med projektdagarna var att bekanta oss med processen för ett projekt under handledning och att ta del av olika sätt att arbeta med vattenfrågan. Fokus låg inte på slutresultatet, utan på den gemensamma arbetsprocessen.

Vi inledde med att lyssna på en presentation av Tom Voortmann. I sin presentation introducerade han ämnet vatten och presenterade olika aspekter och frågor som är viktiga för EUREGIO. Presentationen fungerade som en grund för innehållet och gav impulser till de efterföljande grupparbetena och vår egen diskussion om ämnet.

Vi fortsatte sedan att arbeta i smågrupper. Vår uppgift var att skapa våra egna presentationer på temat vatten. Vi använde GPRW som en central grund för detta. Först diskuterade vi i grupperna hur vi ville strukturera våra presentationer och vad vi ville fokusera på. Arbetsuppgifterna fördelades inom grupperna så att varje person kunde bidra till det gemensamma arbetet. Under arbetsfaserna samlade vi in information, strukturerade innehållet och utbytte regelbundet information om statusen på vårt arbete. Lärarna stöttade grupparbetet utan att diktera arbetsprocessen.

På projektets andra dag flyttade vi arbetet från klassrummet till utomhusmiljön. Målet var inte bara att titta på ämnet vatten i teorin, utan att undersöka och uppleva det direkt på plats i Gronau. Tillsammans med vår lärare Mr Adamsky tog vi oss genom staden. Vi stannade till vid olika stationer för att få veta mer om respektive plats och dess betydelse för vattnet i regionen. Mr Adamsky och Max förklarade de speciella egenskaperna hos varje plats och gav oss ytterligare information om utvecklingen och användningen av vattnet.

Vårt första stopp var vattentornet, där vi fick lära oss mer om vattenförsörjningen och byggnadens historiska betydelse. Vi gick sedan till den punkt där Dinkel återförenas och lärde oss hur flodens lopp förändras och vilken inverkan detta har på omgivningen. I stadsparken följde vi Dinkel, observerade stränderna och samlade in vattenprover och skräp från vattnet. På så sätt fick vi själva vara aktiva och bidra till miljöskyddet. Efter en kort paus fortsatte vi vår promenad genom stadskärnan till lagunområdet och norra delen av staden. Slutligen bjöd vi på en glass tillsammans innan vi återvände till skolan.

Projektdagarna gav oss möjlighet att medvetet uppfatta vatten i vår närmaste omgivning, att bättre förstå ekologiska samband och att få praktisk erfarenhet. Genom presentationer, grupparbeten och observationer på plats kunde vi bekanta oss med hela projektprocessen - från introduktion och planering till praktiskt genomförande - och fördjupa våra kunskaper om vatten i EUREGIO.

Som en del av Werner-von-Siemens-Gymnasiums projektdagar har eleverna i gruppen "EUREGIOnale Begegnung" tagit på sig en uppgift - de vill föra de olika generationerna närmare varandra över gränsen. "Vi vill ge äldre holländare på äldreboenden möjlighet att umgås med yngre tyska elever för att på så sätt främja utbytet mellan unga och gamla på flera nivåer inom EUREGIO", säger den sjuttonåriga eleven Leni S. om sitt projekt.

Skolprojekten pågick under tre dagar, då eleverna arbetade intensivt med temat EUREGIO. Den första dagen, måndagen, började eleverna i den här gruppen att sammanställa de första idéerna och formulera mer detaljerade planer. Milou Vaartjes från EUREGIO Youth besökte gruppen för att återigen sätta eleverna in i grundidén med EUREGIO. Hon förklarade först några detaljer om sin roll och försäkrade eleverna om sitt stöd.

Den medföljande läraren Fabian Busch sade i en intervju att han var mycket spänd på att se vad studenterna skulle komma fram till, men att han var självsäker och förväntade sig riktigt bra resultat. Han hade dock inga specifika förväntningar och var öppen för elevernas idéer.

Av ungdomarnas inledande funderingar framgick att gruppen ville tillbringa en förmiddag på ett äldreboende i Nederländerna. För detta besök planerades spel och kommunikativa aktiviteter. För att förverkliga detta ringde eleverna till ett antal äldreboenden med hjälp av den nederländska som de hade lärt sig i skolan. Tyvärr fick de sexton- till sjuttonåriga eleverna inga konkreta bekräftelser på grund av att deras förfrågan kom med så kort varsel. De flesta av institutionerna verkade dock vara mycket intresserade i allmänhet och ville inte utesluta framtida samarbeten av detta slag.

Med tanke på det ökande antalet avbokningar beslutade lärlingarna att skicka tre av dem för att personligen presentera idén för äldreboendena. Tyvärr misslyckades även detta av de skäl som nämnts ovan.

På tisdagsmorgonen diskuterades först vad som hänt under den gångna dagen och alternativa planer övervägdes. Till slut enades alla om att förbereda ett reklamblad för framtida grupper som vill genomföra projektet och att skriva ett e-postmeddelande för att göra det lättare att be äldreboenden om den här typen av aktiviteter i framtiden. Dessa skapades framgångsrikt i en efterföljande arbetsfas. Dessutom ska en slags "bildfilm" produceras för att illustrera förloppet av ett besök av elevgruppen.

Men ungdomarna ville inte bara förbereda sig och planera - de ville också agera. De bestämde sig därför för att resa till Enschede samma dag för att genomföra generationsrelaterade undersökningar. Gensvaret på undersökningen var övervägande positivt. Många av de svarande, både holländare och tyskar, var mycket öppensinnade och glada över studenternas initiativ.

Resultaten av intervjuerna sammanställdes och analyserades den sista dagen, onsdagen, och presenterades sedan tydligt för den följande steg-för-steg-visningen av museet för alla grupper.

I det första steget av sitt arbete tittade de på ämnet hedar. De tog reda på vad hedar är och hur de bildas. De tog också reda på vilka olika typer av hedar det finns.

I ett ytterligare steg analyserade de vilka faktorer som skadar en hed och vilka förhållanden som är viktiga för att bevara och utveckla en hed. De studerade också de typiska djurarter som lever på hedar och lärde sig om deras speciella anpassningar till denna livsmiljö.

Dessutom besökte de Hündfelder Moor tillsammans med gruppen. Under denna utflykt till heden analyserade de också jorden och de träd som växer där. Och använde sina tidigare förvärvade kunskaper.